Evenemang

"Gud är död" förkunnade filosofen Friedrich Nietzsche i slutet av 1800-talet med skräckblandad förtjusning.

Under 1900-talet följde sociologerna i Nietzsches spår och förutspådde religionernas död: moderniteten var en jordmån i vilken religionen inte ansågs kunna växa eller överleva, annat än möjligen i små isolerade enklaver.

En av förespråkarna för denna sociologiska "sekulariseringstes" var den tyske samhällsfilosofen Jürgen Habermas. Men för ett par decennier sedan insåg Habermas och många andra sociologer att tesen inte stämde.

I detta föredrag kommer Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria vid Uppsala Universitet, diskutera vad post-sekularitet är och hur den kan och har gestaltats i Sverige utifrån sin senaste bok "Gud: Återkomsten".

Psykologin som vetenskap innehåller många försök att förklara och observera religion, religiösa människor, religiös praxis och den upplevda relationen till Gud. Andreas Frick, docent och forskare i psykologi och Camilla von Below, forskare och psykolog introducerar en del av dessa, liksom hur klinisk psykologi och psykoterapi förhållit sig till religion som fenomen och troende människor.

Fredrik Lignell, pastor i Ryttargårdskyrkan i Linköping, talar personligt om vad som händer med tron i livets mörkare perioder, och hur man hittar Gud och hoppet i detta, utifrån sin bok "Bottenkänning".

För den som missade förra terminens föredrag av Andreas Frick och Camilla von Below om psykologi och religion kommer här en ny chans på måndag 25 februari i serien "Mötesplats för teologi, filosofi och samhälle".

Martin Sahlén, forskare i kosmologi och astrofysik vid Uppsala Universitet, talar om relationen mellan vetenskap, religion och livsåskådning.

Simone Weil kallades av Albert Camus för "den enda stora tänkaren i vår tid". I detta föredrag kommer Christine Zyka, filosofie doktor och lektor i filosofi vid Newmaninstitutet, att presentera Simone Weil, vem hon var, hur hennes mottagande sett ut och hur Weil ser på relationen mellan studier, uppmärksamhet och bön - bland annat utifrån essän "om studiernas betydelse för Gudskärleken".

Signaler om ökad psykisk ohälsa bland studenter är i sig tecken på en bredare trend: alltför många mår alltför dåligt alltför tidigt. Samtidigt har utbudet av vägledning och livsstilsråd aldrig varit större, alltifrån sekulär självhjälp till mera andligt inriktade metoder.

I detta föredrag kommer Lars Johansson, lärare i religionsfilosofi och religionshistoria vid Örebro teologiska högskola och universitetspastor, att reflektera kring sökande, hälsa och vägledning i samtiden.

Har vi en fri vilja? Inte bara i modern tid har frågan om människan verkligen har en fri vilja diskuterats av filosofer, teologer och vetenskapsmän. Välkommen till ett samtal mellan Rainer Carls, jesuitpater och doktor i teoretisk filosofi, och Hans Liljenström, professor i biometri vid SLU.

Vad gör det med oss att vara kunder i allt fler sammanhang? Hur påverkar det samhället? Reklam och kampanjer som Black Friday riskerar att minska människors förmåga att ta ansvar för gemensamma angelägenheter. Det konstaterar statsvetaren Johan Wejryd, som här samtalar om sin avhandling med prästen och religionssociologen Jonas Lindberg. Välkommen till en kväll om individen som medmänniska, medborgare och kund samt samhället som vi lever i.