Författare: Thomas Leyser

I sin bok ”Medan vi lever: tankar om existensen” förmedlar Nina Björk en existentiell samhällskritik som fokuserar på hur aktörer inom ”uppmärksamhetsekonomin” kapar vår uppmärksamhet och hur detta hindrar oss att leva hela och fulla liv.

Björk skriver: ”Olika historiska perioder och olika kulturer öppnar olika risker för människor och deras liv. Om det en gång fanns en risk att människors tillvaro gick förlorad i religiös moral – frukta Gud, var lydig, händerna på täcket, gör din plikt och håll tyst – riskerar vi idag något annat. Vi riskerar att hamna i förströelsen, i det snabba och flackande, att leva på ytan. Vi riskerar att inte bli klokare av att åren går.”

Kvällen inleddes med en presentation av boken av Björk, följt av en paus med tilltugg och därefter ett samtal mellan Nina Björk och Lovisa Bergdahl.

Nicolaus Cusanus (1401-1464) var den förste att föreslå att solen var en vanlig stjärna bland andra, och omfattade också en heliocentrisk världsbild med solen i centrum. Med ena foten i medeltiden försökte han med den andra att sparka upp dörren till en modernare världsbild. Hans verk studerades flitigt under 1500-talet, och hade inflytande på bl. a. Giordano Bruno. Cusanus var något av ett universalgeni och gjorde betydelsefulla bidrag inom en rad olika kunskapsfält. På många sätt bidrog han till att lägga grunden för den moderna vetenskapen, och var samtidigt en av de mest inflytelserika i den dåtida kyrkans hierarki. Hur hänger allt det här ihop?

Per Starkes debutroman ”Den florentinska liljan” är den första i en planerad svit om Europas utveckling från 1400-talet till idag. ”Erövringen” är uppföljaren om 1500-talet. Han har också skrivit ”Generalsekreteraren”, en fackbok/lärobok skriven i form av en skröna om Dag Hammarskjöld och ledarskap.

Jonas Enander är doktor i fysik, forskningskommunikatör och författare. Aktuell med boken Mörkret & Människan – Om svarta hål och vår plats på jorden. Martin Sahlén är docent i astronomi och ordförande för nätverket Kristen i akademin. Han forskar om hur universums storskaliga struktur hänger samman med astrofysik och fundamental fysik. Jonas Enander och Martin Sahlén är båda astrofysiker, en icke-troende och en troende. Här möts de i en debatt kring vetenskapen, Gud och vår plats i kosmos. Finns det plats för Gud i ett universum fyllt av svarta hål? Har vetenskapen en gräns, och tar religionen vid där? Kan de två olika perspektiven på kosmos förenas?

Transhumanismen är en rörelse
som tar sikte på att med olika tekniska medel förändra och förbättra människans egenskaper och förmågor. Det kan handla om att uppnå ett längre liv, eller till och med odödlighet, liksom modifierade kroppsdelar med bättre kapaciteter. Artificiell intelligens (AI) är den teknik som med hjälp av olika typer av databearbetning kan utföra mer eller mindre komplexa uppgifter och fatta intelligenta beslut. Var finns människan, personen, medvetandet i allt detta? Är människans öde en maskinell post-mänsklighet? Kan AI-system verkligen lära sig att tänka? Hur förhåller sig det här till etik, mening och andlighet? Kan en robot tro på gud? Och vilken gud?

”Contested meanings: Evolutionary Co-operation and Natural Theology” av Sarah Coakley, Norris-Hulse professor i teologi, University of Cambridge (2007-2018). Sarah Coakley diskuterar hur vi teologiskt kan ”läsa” evolutionen – med särskilt fokus på den roll som samarbete har i den evolutionära processen och hur det bör påverka vår teologiska förståelse av evolutionen.

Jesus från Nasaret är en av de mest uppmärksammade och omdiskuterade personerna i världshistorien. Men vad vet vi faktiskt om honom? I vår tid genomgår forskningen om den historiske Jesus – den konkreta människan Jesus från Nasaret av kött och blod – ett anmärkningsvärt paradigmskifte, utifrån nya insikter från angränsande forskningsfält. Ulf Jonsson ger här en överblick över forskningsresultaten från internationellt ledande forskare inom området.

Bengt Gustafsson berättar om sin nya bok ”Närda av samma längtan” (Fri Tanke, 2024). I början av 1900-talet revolutionerades konsten och
vetenskapen på samma gång. Relativitetsteori, atonal musik, kubistisk konst och kvantmekanik – förlöste de varandra? Bengt Gustafsson beskriver en radikal brytningstid möter vi författare, fysiker, konstnärer, kompositörer och astronomer i färd med att frigöra sin skaparkraft från traditionens bindningar. Det nya pekade mot det okända. I försöken att fånga det i ord och bilder slogs en tillfällig bro över klyftan mellan kulturerna, den humanistiska och
naturvetenskapliga, där pionjärernas vägar korsade varandra.

Universums synliga materia består i huvudsak av protoner, neutroner
och elektroner. Materien har även syskonpartiklar – antimateria. I
dagens universum finns nästan ingen antimateria kvar, men vid Big Bang fanns lika stor andel materia och anti-materia som i mötet med
varandra båda förintades. Kvar blev en liten materierest –
byggstenarna till dagens stjärnor, planeter och biologiskt liv. Vad
som hände med antimaterien är en av fysikens stora olösta frågor. Men
fysik väcker också existentiella frågeställningar som snarare är
filosofiska och teologiska till sin karaktär. Föreläsningen
handlar om symmetrier, symmetribrott, finjustering, vår jakt efter skönhet och fysikers, filosofers och teologers bidrag till att ge svar på de eviga frågorna.

Enligt modern astronomi och astrofysik har vi människor vårt ursprung i stjärnor som föds och dör, och deras kärnfysikaliska processer. Hur hänger det här samman med Big Bang, och vad kan astronomin säga om julevangeliets Betlehemsstjärna?

Martin Sahlén är docent och forskare i astronomi med inriktning mot astrofysik vid Uppsala universitet. Hans forskning fokuserar på förståelsen av universums storskaliga struktur, och dess samband med astrofysik och fundamental fysik. Bl a studerar han hur observationer av de första galaxerna efter Big Bang kan ge oss ny kunskap om mörk materia och mörk energi. Han leder också distanskursen ”Tre synsätt på kosmologi: fysik, filosofi och religion”.

Vad betyder helighet och hädelse? Innebörden har skiftat under olika århundraden och platser. I sin bok Blasphemy: A Very Short Introduction pekar Yvonne Sherwood på en 180-grader omsvängning ”från fördömandet av blasfemi till idén att friheten att häda definierar fria samhällen”. Om blasfemi tidigare tolkades som ett grovt missbruk av människans frihet, blir det under upplysningstidens senare skede en symbol för individens fri- och rättigheter att just kunna inte bara ifrågasätta utan även häda såväl Gud som religionens företrädare. Vördnaden för det heliga i klassisk religiös mening har fått ge vika för två andra värden högre upp i hierarkin: yttrandefriheten och demokratin. Föredraget behandlar den teologiska frågan om att häda Gud och frågan om det går att finna en balans mellan den enskilda individens yttrandefrihet och ett legitimt behov av respekt som en religiös gemenskap kan kräva.