Kategori: Reflektion

Natuschka Lee, mikrobiolog och astrobiolog, berättar om astrobiologins framväxt och samtalar med Oliver Li, religionsfilosof och präst, kring vilken plats Gud och människan har utifrån de här perspektiven och vilka teologiska frågor och utmaningar som öppnar sig. Finns det liv ute i rymden? Eller är människan och livet på jorden unika? Är rymden rentav en levande varelse i sig? Hur har man tänkt om detta historiskt, vad vet vi idag, och vad väntar i framtiden?

Natuschka Lee är mikrobiolog och astrobiolog vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Hon har en lång forskningsbakgrund både i Sverige och utomlands, och intresserar sig för alltifrån bevarandet av hotade insektsarter till liv i rymden, liksom tvärvetenskapliga perspektiv. Hon är aktuell med den tvärvetenskapliga antologin ”Mars and the Earthlings” om kolonisering av planeten Mars. Oliver Li är docent i religionsfilosofi, forskare inom det interdisciplinära projektet ”The Artificial Public Servant” på Centrum för mångvetenskaplig forskning om religion och samhälle vid Uppsala universitet, samt präst i Svenska kyrkan.

Lars-Göran Sundberg är erfaren själavårdare, doktor i teologi och har examen i counseling psychology, samt är högskolelektor i historisk-praktisk teologi, själavård och religionspsykologi vid Johannelunds Teologiska Högskola i Uppsala. Vi människor är hängivna och desperata sökare efter frid. Befinner vi oss nu i en tid då vi inte bara söker att kontrollera vårt mående med psykofarmaka utan också andligheten med psykedelika? Kan den klassiska kristna tron ge ett andligt tuggmotstånd som är relevant idag? Sundberg ger ett föredrag om lyckosökande, psykedelika, alternativ andlighet och kristen tro.

I sin bok ”Medan vi lever: tankar om existensen” förmedlar Nina Björk en existentiell samhällskritik som fokuserar på hur aktörer inom ”uppmärksamhetsekonomin” kapar vår uppmärksamhet och hur detta hindrar oss att leva hela och fulla liv.

Björk skriver: ”Olika historiska perioder och olika kulturer öppnar olika risker för människor och deras liv. Om det en gång fanns en risk att människors tillvaro gick förlorad i religiös moral – frukta Gud, var lydig, händerna på täcket, gör din plikt och håll tyst – riskerar vi idag något annat. Vi riskerar att hamna i förströelsen, i det snabba och flackande, att leva på ytan. Vi riskerar att inte bli klokare av att åren går.”

Kvällen inleddes med en presentation av boken av Björk, följt av en paus med tilltugg och därefter ett samtal mellan Nina Björk och Lovisa Bergdahl.

Nicolaus Cusanus (1401-1464) var den förste att föreslå att solen var en vanlig stjärna bland andra, och omfattade också en heliocentrisk världsbild med solen i centrum. Med ena foten i medeltiden försökte han med den andra att sparka upp dörren till en modernare världsbild. Hans verk studerades flitigt under 1500-talet, och hade inflytande på bl. a. Giordano Bruno. Cusanus var något av ett universalgeni och gjorde betydelsefulla bidrag inom en rad olika kunskapsfält. På många sätt bidrog han till att lägga grunden för den moderna vetenskapen, och var samtidigt en av de mest inflytelserika i den dåtida kyrkans hierarki. Hur hänger allt det här ihop?

Per Starkes debutroman ”Den florentinska liljan” är den första i en planerad svit om Europas utveckling från 1400-talet till idag. ”Erövringen” är uppföljaren om 1500-talet. Han har också skrivit ”Generalsekreteraren”, en fackbok/lärobok skriven i form av en skröna om Dag Hammarskjöld och ledarskap.

Jonas Enander är doktor i fysik, forskningskommunikatör och författare. Aktuell med boken Mörkret & Människan – Om svarta hål och vår plats på jorden. Martin Sahlén är docent i astronomi och ordförande för nätverket Kristen i akademin. Han forskar om hur universums storskaliga struktur hänger samman med astrofysik och fundamental fysik. Jonas Enander och Martin Sahlén är båda astrofysiker, en icke-troende och en troende. Här möts de i en debatt kring vetenskapen, Gud och vår plats i kosmos. Finns det plats för Gud i ett universum fyllt av svarta hål? Har vetenskapen en gräns, och tar religionen vid där? Kan de två olika perspektiven på kosmos förenas?

Transhumanismen är en rörelse
som tar sikte på att med olika tekniska medel förändra och förbättra människans egenskaper och förmågor. Det kan handla om att uppnå ett längre liv, eller till och med odödlighet, liksom modifierade kroppsdelar med bättre kapaciteter. Artificiell intelligens (AI) är den teknik som med hjälp av olika typer av databearbetning kan utföra mer eller mindre komplexa uppgifter och fatta intelligenta beslut. Var finns människan, personen, medvetandet i allt detta? Är människans öde en maskinell post-mänsklighet? Kan AI-system verkligen lära sig att tänka? Hur förhåller sig det här till etik, mening och andlighet? Kan en robot tro på gud? Och vilken gud?

”Contested meanings: Evolutionary Co-operation and Natural Theology” av Sarah Coakley, Norris-Hulse professor i teologi, University of Cambridge (2007-2018). Sarah Coakley diskuterar hur vi teologiskt kan ”läsa” evolutionen – med särskilt fokus på den roll som samarbete har i den evolutionära processen och hur det bör påverka vår teologiska förståelse av evolutionen.

Jesus från Nasaret är en av de mest uppmärksammade och omdiskuterade personerna i världshistorien. Men vad vet vi faktiskt om honom? I vår tid genomgår forskningen om den historiske Jesus – den konkreta människan Jesus från Nasaret av kött och blod – ett anmärkningsvärt paradigmskifte, utifrån nya insikter från angränsande forskningsfält. Ulf Jonsson ger här en överblick över forskningsresultaten från internationellt ledande forskare inom området.

Bengt Gustafsson berättar om sin nya bok ”Närda av samma längtan” (Fri Tanke, 2024). I början av 1900-talet revolutionerades konsten och
vetenskapen på samma gång. Relativitetsteori, atonal musik, kubistisk konst och kvantmekanik – förlöste de varandra? Bengt Gustafsson beskriver en radikal brytningstid möter vi författare, fysiker, konstnärer, kompositörer och astronomer i färd med att frigöra sin skaparkraft från traditionens bindningar. Det nya pekade mot det okända. I försöken att fånga det i ord och bilder slogs en tillfällig bro över klyftan mellan kulturerna, den humanistiska och
naturvetenskapliga, där pionjärernas vägar korsade varandra.

Universums synliga materia består i huvudsak av protoner, neutroner
och elektroner. Materien har även syskonpartiklar – antimateria. I
dagens universum finns nästan ingen antimateria kvar, men vid Big Bang fanns lika stor andel materia och anti-materia som i mötet med
varandra båda förintades. Kvar blev en liten materierest –
byggstenarna till dagens stjärnor, planeter och biologiskt liv. Vad
som hände med antimaterien är en av fysikens stora olösta frågor. Men
fysik väcker också existentiella frågeställningar som snarare är
filosofiska och teologiska till sin karaktär. Föreläsningen
handlar om symmetrier, symmetribrott, finjustering, vår jakt efter skönhet och fysikers, filosofers och teologers bidrag till att ge svar på de eviga frågorna.