Ett fåtal åhörare hade denna kväll i dessa tider förmånen att lyssna till Josefin Holmström när hon talade i Katedralkaféet om att förstå livet genom litteraturen — vi andra kunde ta del av föredraget på distans via dator. Holmström har doktorerat i engelsk litteratur och är författare samt kritiker i Svenska Dagbladet. Hennes senaste bok har titeln Emily Dickinson och vulkanerna.
Ovissheten är en svår kris – man mobiliserar utan att veta till vad. Tillit och förtröstan kan kännas svårt. Hur förhåller vi oss till denna existentiellt laddade osäkerhet, både som forskare, som teolog och som medmänniska?
Vilka egenskaper måste en digital enhet ha för att tillskrivas etiskt ansvar? Kommer humanoidrobotar att kunna älska? Detta med människor och AI aktualiserar frågor rörande människans kärna och identitet.
Johan Wejryd, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och Jonas Lindberg, präst i Uppsala domkyrkoförsamling samt religionssociolog, samtalade denna kväll i Katedralkaféet kring frågor rörande förhållandet mellan människans individualisering i marknadssamhället, demokrati och gemenskap.
Hans Liljenström, professor i biometri vid Sveriges lantbruksuniversitet, och Rainer Carls, jesuitpater och doktor i teoretisk filosofi, samtalade denna kväll kring den månghundraåriga frågan: Har vi en fri vilja?
Lars Johansson, lärare i religionsfilosofi och religionshistoria vid Örebro teologiska högskola och dessutom universitetspastor, talade denna kväll om den utbredda psykiska ohälsan och vad som kan vara bidragande orsaker till den. Är kanske mycket av coaching och självhjälp bara mer av den medicin som gör oss sjuka?
Hur kommer det sig att det överhuvudtaget finns något? frågade sig filosofen och matematikern Gottfried Wilhelm von Leibniz. Ja, det kan man verkligen undra! Och vad menas egentligen med att Gud skapar världen, allt det som finns?
Oktoberkväll och Katedralkaféet var fullsatt. Teologen och författaren Joel Halldorf talade om sin bok Gud: Återkomsten. Massmedier intresserar sig för religion och religionsutövande. Kändisar talar öppet om sin tro. Filmer och böcker handlar om gudaväsenden och annat övernaturligt. Men vad har religion för plats i samhället, egentligen? Och hur förhåller sig religion till demokrati? Är den kanske ett hot?
”Vad är meningen med livet?”, kan den som drabbats undra. Skulle psykologi och kristendom kunna lära av varandra?
Simone Weil var filosof, mystiker och en bred författare. Redan som 16-åring skrev hon i skoluppsatsen ”Det sköna och det goda” att renhet, att vara renhjärtad, skulle räcka för att rädda världen. Det fanns i Weils tänkande från första stund en stark röd tråd i hennes dramatiska men alltför korta liv.