Kristen i akademin

Vad betyder helighet och hädelse? Innebörden har skiftat under olika århundraden och platser. I sin bok Blasphemy: A Very Short Introduction pekar Yvonne Sherwood på en 180-grader omsvängning ”från fördömandet av blasfemi till idén att friheten att häda definierar fria samhällen”. Om blasfemi tidigare tolkades som ett grovt missbruk av människans frihet, blir det under upplysningstidens senare skede en symbol för individens fri- och rättigheter att just kunna inte bara ifrågasätta utan även häda såväl Gud som religionens företrädare. Vördnaden för det heliga i klassisk religiös mening har fått ge vika för två andra värden högre upp i hierarkin: yttrandefriheten och demokratin. Föredraget behandlar den teologiska frågan om att häda Gud och frågan om det går att finna en balans mellan den enskilda individens yttrandefrihet och ett legitimt behov av respekt som en religiös gemenskap kan kräva.

Astronomen Nils Celsius doktorsavhandling “Astronomins grundläggande principer” lades fram 1679 vid Uppsala universitet, men disputationen stoppades efter en infekterad process där den teologiska fakultetens representanter motsatte sig Celsius argument för den heliocentriska världsbilden baserade på astronomiska observationer. Celsius avhandling har nu för första gången översatts till svenska från latinet, och publicerats tillsammans med en vetenskapshistorisk och filosofisk kommentar av Erik B. Karlsson och Eric Stempels i boken “Nils Celsius, kyrkan och naturvetenskapen” (Fri Tanke, 2020).
Efter en inledande presentation av bokens centrala teman följer en respons och ett samtal kring den historiska kontexten, boken och frågor om vetenskap-religion-kyrka-akademi-samhälle mellan Eric Stempels och Per Landgren.

Denna kvälls föredrag gav bakgrund till postsovjetisk rysk ideologi och religion i syfte att presentera ett perspektiv på Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina 2022. Föredraget baserades på den öppna forskning som Pär Gustafsson och hans kollegor bedriver på FOI. Särskilt fokuserades på det ideologiserade och militariserade begreppet “andlighet”, duchovnost på ryska, och dess roll för ryssarnas syn på stridsmoral, det vill säga, truppernas entusiasm inför uppgiften. En poäng som fördes fram under föredraget var att ryssarna riskerar att bedra sig själva med hjälp av otympliga teorier om stridsmoral.

I denna föreläsning analyserade Christoffer Skogholt kritiskt Richard Dawkins “Den själviska genen”, och argumenterade för att evolutionen är kompatibel med framväxten av en förmåga till osjälvisk kärlek. Vissa evolutionsbiologer har hävdat att evolutionen är en process som bara kan främja själviskhet; den mest kände förespråkaren för detta synsätt är Richard Dawkins (född 1941). De flesta samtida kristna teologer vill bejaka både att människan är Guds avbild och har tillkommit genom en evolutionär process. Centralt i föreställningen om människan som Guds avbild är att hon har en förmåga att älska: att bry sig om andra för deras egen skull och inte bara för sin egen skull.

I det sekulariserade och mångkulturella samhället tycks de gemensamma referensramarna för religiösa begrepp, traditioner och praktiker bli färre och grundare. Vad innebär det för möjligheterna att förstå och kommunicera om vad religion och tro är, vad deras roll är i enskilda liv och i samhället, och vilka anspråk de har? Hur påverkas trons innehåll av ett “sekulariserat” språkbruk för att beskriva religion? Hur kan olika föreställningsvärldar mötas konstruktivt och med integritet?

Författaren Alva Dahl väckte uppmärksamhet med Gunnel Vallquist-biografin “Slå rot i förvandlingen” 2021. Hon berättar om Vallquist – författare, översättare av Proust och akademiledamot – och hennes liv som intellektuell och kristen i 1900-talets Sverige och Europa. Dessutom om hur skrivandet påverkade Alva Dahl själv.

Newtons gravitationslag i förening med evolutionsteorin ledde till en vetenskaplig världsbild där utrymmet för Gud att verka blev synnerligen begränsat. Det ledde i sin tur till starka motsättningar mellan vetande och tro. Den naturvetenskapliga forskningen under senare halvan av 1900-talet har lett till en ny världsbild, där slumphändelser inte bara är tillåtna, utan på många vis avgörande för hur världen fungerar. Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och företagsledare, hävdar med utgångspunkt från vetenskapens frontlinjer att det är fullt möjligt att Gud existerar, men vi kan inte vare sig bevisa det eller motbevisa det.

Att ibland känna sig orolig eller nedstämd hör till livet, men att ha en depression räknas som psykisk ohälsa. Går det att dra en klar gräns mellan livsproblemen och psykisk ohälsa? Vilken betydelse får ens egen tolkning av om man förstår sitt lidande som en del av livet, som psykisk ohälsa eller något som är meningsfullt ur ett andligt perspektiv? Psykologerna Karolina Isberg och Camilla von Below samtalar.

Det vi tror är det som blir verkligt för oss, på ett djupt plan. Man måste tro att det man litar till är sant. Tron är därmed som en lins genom vilken vi ser verkligheten. Om vi börjar tro något annat, dvs får en annan Gud, skiftar verkligheten. Det finns alltså en verklighet utanför tron.

I Sverige har religion och tro ofta förpassats till en privat sfär som handlar om den enskildes subjektiva uppfattningar. Kristen tro gör dock anspråk på att berätta avgörande sanningar om livet. Detta samtal mellan Roland Spjuth och Malina Abrahamsson försöker tydliggöra de viktiga kristna övertygelserna kring vad som är sanning, godhet och skönhet, samt pröva om dessa övertygelser fortsatt är rimliga att hävda.