Kristen i akademin

Det vi tror är det som blir verkligt för oss, på ett djupt plan. Man måste tro att det man litar till är sant. Tron är därmed som en lins genom vilken vi ser verkligheten. Om vi börjar tro något annat, dvs får en annan Gud, skiftar verkligheten. Det finns alltså en verklighet utanför tron.

I Sverige har religion och tro ofta förpassats till en privat sfär som handlar om den enskildes subjektiva uppfattningar. Kristen tro gör dock anspråk på att berätta avgörande sanningar om livet. Detta samtal mellan Roland Spjuth och Malina Abrahamsson försöker tydliggöra de viktiga kristna övertygelserna kring vad som är sanning, godhet och skönhet, samt pröva om dessa övertygelser fortsatt är rimliga att hävda.

Med inspiration hämtad från rysk avantgardistisk konst, i sin tur inspirerad av ett rikt teologiskt arv, presenteras ett förhållningssätt till tillvaron som tar sin utgångspunkt i det vardagliga, det påtagliga och relationella där tron möter människan från marken, jorden och kroppsligheten.

Pehr Granqvist, professor i psykologi, talade om religion och andlighet utifrån människans grundläggande motivation att knyta an till trygghetsfrämjande objekt (t.ex. omvårdare, kärlekspartners, Gud). I vår del av världen har dock välfärdssystemet utvecklats som ett alternativt trygghetssystem, och med hög sekularitet som följd. Den opersonliga staten har ersatt en personlig Gud, menade Pehr.

Denna kväll i Katedralkaféet samtalade Jonas Lindberg med Pekka Mellergård om hans bok Jag tror för att förstå — en essä om att finna och bli funnen. Mellergårds bok handlar om resan från barndomens tro, till naturvetenskap, att hålla på att förlora sin tro och att återfå den.

Vad menas med kreationism? Var har den uppfattningen sina rötter? Hur förhåller sig kreationism till samtida forskning om jordens och livet uppkomst? Finns det ett alternativt kristet synsätt att förhålla sig till som bejakar både bibeln och forskningen? Om det berättade Maria Gunther, vetenskapsjournalist och teknologie doktor i partikelfysik.

Ett fåtal åhörare hade denna kväll i dessa tider förmånen att lyssna till Josefin Holmström när hon talade i Katedralkaféet om att förstå livet genom litteraturen — vi andra kunde ta del av föredraget på distans via dator. Holmström har doktorerat i engelsk litteratur och är författare samt kritiker i Svenska Dagbladet. Hennes senaste bok har titeln Emily Dickinson och vulkanerna.

Ovissheten är en svår kris – man mobiliserar utan att veta till vad. Tillit och förtröstan kan kännas svårt. Hur förhåller vi oss till denna existentiellt laddade osäkerhet, både som forskare, som teolog och som medmänniska?

Vilka egenskaper måste en digital enhet ha för att tillskrivas etiskt ansvar? Kommer humanoidrobotar att kunna älska? Detta med människor och AI aktualiserar frågor rörande människans kärna och identitet.

Johan Wejryd, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och Jonas Lindberg, präst i Uppsala domkyrkoförsamling samt religionssociolog, samtalade denna kväll i Katedralkaféet kring frågor rörande förhållandet mellan människans individualisering i marknadssamhället, demokrati och gemenskap.