Sammandrag av föredrag som nätverket arrangerat
tillsammans med Uppsala domkyrkoförsamling
inom Katedralakademin
av Thomas Leyser
Klicka på rubriken eller bilden för att läsa sammandraget.
- Fredrik Heiding: Helighet och hädelse i ett postmodernt samhälle
Vad betyder helighet och hädelse? Innebörden har skiftat under olika århundraden och platser. I sin bok Blasphemy: A Very Short Introduction pekar Yvonne Sherwood på en 180-grader omsvängning ”från fördömandet av blasfemi till idén att friheten att häda definierar fria samhällen”. Om blasfemi tidigare tolkades som ett grovt missbruk av människans frihet, blir det under upplysningstidens senare skede en symbol för individens fri- och rättigheter att just kunna inte bara ifrågasätta utan även häda såväl Gud som religionens företrädare. Vördnaden för det heliga i klassisk religiös mening har fått ge vika för två andra värden högre upp i hierarkin: yttrandefriheten och demokratin. Föredraget behandlar den teologiska frågan om att häda Gud och frågan om det går att finna en balans mellan den enskilda individens yttrandefrihet och ett legitimt behov av respekt som en religiös gemenskap kan kräva. - Eric Stempels och Per Landgren: En astronomisk 1600-talsskandal: om kyrka, naturvetenskap och akademisk frihet
Astronomen Nils Celsius doktorsavhandling “Astronomins grundläggande principer” lades fram 1679 vid Uppsala universitet, men disputationen stoppades efter en infekterad process där den teologiska fakultetens representanter motsatte sig Celsius argument för den heliocentriska världsbilden baserade på astronomiska observationer. Celsius avhandling har nu för första gången översatts till svenska från latinet, och publicerats tillsammans med en vetenskapshistorisk och filosofisk kommentar av Erik B. Karlsson och Eric Stempels i boken “Nils Celsius, kyrkan och naturvetenskapen” (Fri Tanke, 2020). Efter en inledande presentation av bokens centrala teman följer en respons och ett samtal kring den historiska kontexten, boken och frågor om vetenskap-religion-kyrka-akademi-samhälle mellan Eric Stempels och Per Landgren. - Pär Gustafsson: Rysk ideologi och religion: Vilken betydelse för anfallskriget mot Ukraina?
Denna kvälls föredrag gav bakgrund till postsovjetisk rysk ideologi och religion i syfte att presentera ett perspektiv på Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina 2022. Föredraget baserades på den öppna forskning som Pär Gustafsson och hans kollegor bedriver på FOI. Särskilt fokuserades på det ideologiserade och militariserade begreppet “andlighet”, duchovnost på ryska, och dess roll för ryssarnas syn på stridsmoral, det vill säga, truppernas entusiasm inför uppgiften. En poäng som fördes fram under föredraget var att ryssarna riskerar att bedra sig själva med hjälp av otympliga teorier om stridsmoral. - Christoffer Skogholt: Själviska gener och självutgivande kärlek
I denna föreläsning analyserade Christoffer Skogholt kritiskt Richard Dawkins “Den själviska genen”, och argumenterade för att evolutionen är kompatibel med framväxten av en förmåga till osjälvisk kärlek. Vissa evolutionsbiologer har hävdat att evolutionen är en process som bara kan främja själviskhet; den mest kände förespråkaren för detta synsätt är Richard Dawkins (född 1941). De flesta samtida kristna teologer vill bejaka både att människan är Guds avbild och har tillkommit genom en evolutionär process. Centralt i föreställningen om människan som Guds avbild är att hon har en förmåga att älska: att bry sig om andra för deras egen skull och inte bara för sin egen skull. - Ingrid Malm Lindberg och Susanne Wigorts Yngvesson: Föreställningsvärldar – kan religion och tro förstås utifrån?
I det sekulariserade och mångkulturella samhället tycks de gemensamma referensramarna för religiösa begrepp, traditioner och praktiker bli färre och grundare. Vad innebär det för möjligheterna att förstå och kommunicera om vad religion och tro är, vad deras roll är i enskilda liv och i samhället, och vilka anspråk de har? Hur påverkas trons innehåll av ett “sekulariserat” språkbruk för att beskriva religion? Hur kan olika föreställningsvärldar mötas konstruktivt och med integritet? - Alva Dahl: Att översätta tro och liv
Författaren Alva Dahl väckte uppmärksamhet med Gunnel Vallquist-biografin “Slå rot i förvandlingen” 2021. Hon berättar om Vallquist – författare, översättare av Proust och akademiledamot – och hennes liv som intellektuell och kristen i 1900-talets Sverige och Europa. Dessutom om hur skrivandet påverkade Alva Dahl själv. - Jan Blomgren: Tänker Gud göra comeback inom vetenskapen?
Newtons gravitationslag i förening med evolutionsteorin ledde till en vetenskaplig världsbild där utrymmet för Gud att verka blev synnerligen begränsat. Det ledde i sin tur till starka motsättningar mellan vetande och tro. Den naturvetenskapliga forskningen under senare halvan av 1900-talet har lett till en ny världsbild, där slumphändelser inte bara är tillåtna, utan på många vis avgörande för hur världen fungerar. Jan Blomgren, professor i tillämpad kärnfysik och företagsledare, hävdar med utgångspunkt från vetenskapens frontlinjer att det är fullt möjligt att Gud existerar, men vi kan inte vare sig bevisa det eller motbevisa det. - Karolina Isberg och Camilla von Below: Psykiskt lidande och psykisk ohälsaAtt ibland känna sig orolig eller nedstämd hör till livet, men att ha en depression räknas som psykisk ohälsa. Går det att dra en klar gräns mellan livsproblemen och psykisk ohälsa? Vilken betydelse får ens egen tolkning av om man förstår sitt lidande som en del av livet, som psykisk ohälsa eller något som är meningsfullt ur ett andligt perspektiv? Psykologerna Karolina Isberg och Camilla von Below samtalar.
- Per Johansson: Sanning som påstående och erfarenhetDet vi tror är det som blir verkligt för oss, på ett djupt plan. Man måste tro att det man litar till är sant. Tron är därmed som en lins genom vilken vi ser verkligheten. Om vi börjar tro något annat, dvs får en annan Gud, skiftar verkligheten. Det finns alltså en verklighet utanför tron.
- Roland Spjuth och Malina Abrahamsson: Om Gud och allt annat — en tro som berör hela livet
I Sverige har religion och tro ofta förpassats till en privat sfär som handlar om den enskildes subjektiva uppfattningar. Kristen tro gör dock anspråk på att berätta avgörande sanningar om livet. Detta samtal mellan Roland Spjuth och Malina Abrahamsson försöker tydliggöra de viktiga kristna övertygelserna kring vad som är sanning, godhet och skönhet, samt pröva om dessa övertygelser fortsatt är rimliga att hävda. - Petra Carlsson och Elisabeth Belgrano: Det sanna, det goda, det sköna – i klimatkris och i tillvarons bristfällighetMed inspiration hämtad från rysk avantgardistisk konst, i sin tur inspirerad av ett rikt teologiskt arv, presenteras ett förhållningssätt till tillvaron som tar sin utgångspunkt i det vardagliga, det påtagliga och relationella där tron möter människan från marken, jorden och kroppsligheten.
- Pehr Granqvist: Tryggare kan ingen vara? Om gudsrelationer, psykologi och troPehr Granqvist, professor i psykologi, talade om religion och andlighet utifrån människans grundläggande motivation att knyta an till trygghetsfrämjande objekt (t.ex. omvårdare, kärlekspartners, Gud). I vår del av världen har dock välfärdssystemet utvecklats som ett alternativt trygghetssystem, och med hög sekularitet som följd. Den opersonliga staten har ersatt en personlig Gud, menade Granqvist.
- Pekka Mellergård i samtal med Jonas Lindberg: Jag tror för att förstå
Denna kväll i Katedralkaféet samtalade Jonas Lindberg med Pekka Mellergård om hans bok Jag tror för att förstå — en essä om att finna och bli funnen. Mellergårds bok handlar om resan från barndomens tro, till naturvetenskap, att hålla på att förlora sin tro och att återfå den. - Maria Gunther: Kristen tro och evolution: måste man välja?
Vad menas med kreationism? Var har den uppfattningen sina rötter? Hur förhåller sig kreationism till samtida forskning om jordens och livet uppkomst? Finns det ett alternativt kristet synsätt att förhålla sig till som bejakar både bibeln och forskningen? Om det berättade Maria Gunther, vetenskapsjournalist och teknologie doktor i partikelfysik. - Josefin Holmström: Att förstå livet genom litteraturen
Ett fåtal åhörare hade denna kväll i dessa tider förmånen att lyssna till Josefin Holmström när hon talade i Katedralkaféet om att förstå livet genom litteraturen — vi andra kunde ta del av föredraget på distans via dator. Holmström har doktorerat i engelsk litteratur och är författare samt kritiker i Svenska Dagbladet. Hennes senaste bok har titeln Emily Dickinson och vulkanerna. - Sofia Camnerin och Stefan Söderberg: Att vara medmänniska i coronakrisen
Ovissheten är en svår kris – man mobiliserar utan att veta till vad. Tillit och förtröstan kan kännas svårt. Hur förhåller vi oss till denna existentiellt laddade osäkerhet, både som forskare, som teolog och som medmänniska? - Antje Jackelén och Paul Hemeren: Äkta människor, äkta AI: artificiell intelligens & det mänskliga
Vilka egenskaper måste en digital enhet ha för att tillskrivas etiskt ansvar? Kommer humanoidrobotar att kunna älska? Detta med människor och AI aktualiserar frågor rörande människans kärna och identitet. - Johan Wejryd och Jonas Lindberg: Individen som medmänniska, medborgare och kund – vad spelar det för roll?
Johan Wejryd, forskare i statsvetenskap vid Uppsala universitet, och Jonas Lindberg, präst i Uppsala domkyrkoförsamling samt religionssociolog, samtalade denna kväll i Katedralkaféet kring frågor rörande förhållandet mellan människans individualisering i marknadssamhället, demokrati och gemenskap. - Hans Liljenström och Rainer Carls: Den fria viljan
Hans Liljenström, professor i biometri vid Sveriges lantbruksuniversitet, och Rainer Carls, jesuitpater och doktor i teoretisk filosofi, samtalade denna kväll kring den månghundraåriga frågan: Har vi en fri vilja? - Lars Johansson: Drömmen om ett ännu bättre liv – om sökande och vägledning i samtiden
Lars Johansson, lärare i religionsfilosofi och religionshistoria vid Örebro teologiska högskola och dessutom universitetspastor, talade denna kväll om den utbredda psykiska ohälsan och vad som kan vara bidragande orsaker till den. Är kanske mycket av coaching och självhjälp bara mer av den medicin som gör oss sjuka? - Ulf Jonsson: Gud, Big bang och evolutionen: relationen mellan tro och vetandeHur kommer det sig att det överhuvudtaget finns något? frågade sig filosofen och matematikern Gottfried Wilhelm von Leibniz. Ja, det kan man verkligen undra! Och vad menas egentligen med att Gud skapar världen, allt det som finns?
- Joel Halldorf: Gud: återkomsten
Oktoberkväll och Katedralkaféet var fullsatt. Teologen och författaren Joel Halldorf talade om sin bok Gud: Återkomsten. Massmedier intresserar sig för religion och religionsutövande. Kändisar talar öppet om sin tro. Filmer och böcker handlar om gudaväsenden och annat övernaturligt. Men vad har religion för plats i samhället, egentligen? Och hur förhåller sig religion till demokrati? Är den kanske ett hot? - Andreas Frick och Camilla von Below: Gud, tro och psykologi – är tron en neuros eller en resurs?
”Vad är meningen med livet?”, kan den som drabbats undra. Skulle psykologi och kristendom kunna lära av varandra? - Christine Zyka: Simone Weil om studiernas betydelse för Gudskärleken
Simone Weil var filosof, mystiker och en bred författare. Redan som 16-åring skrev hon i skoluppsatsen ”Det sköna och det goda” att renhet, att vara renhjärtad, skulle räcka för att rädda världen. Det fanns i Weils tänkande från första stund en stark röd tråd i hennes dramatiska men alltför korta liv. - Fredrik Lignell: bottenkänning
När Fredrik Lignell som präst förrättade sin första begravning var det en 12-årig flicka som avlidit i cancer. Kyrkan var full av barn och nallebjörnar. Var finns Gud i livets snårighet och sårighet?