Blog

Jesus från Nasaret är en av de mest uppmärksammade och omdiskuterade personerna i världshistorien. Men vad vet vi faktiskt om honom? I vår tid genomgår forskningen om den historiske Jesus – den konkreta människan Jesus från Nasaret av kött och blod – ett anmärkningsvärt paradigmskifte, utifrån nya insikter från angränsande forskningsfält. Ulf Jonsson ger här en överblick över forskningsresultaten från internationellt ledande forskare inom området.

Bengt Gustafsson berättar om sin nya bok “Närda av samma längtan” (Fri Tanke, 2024). I början av 1900-talet revolutionerades konsten och
vetenskapen på samma gång. Relativitetsteori, atonal musik, kubistisk konst och kvantmekanik – förlöste de varandra? Bengt Gustafsson beskriver en radikal brytningstid möter vi författare, fysiker, konstnärer, kompositörer och astronomer i färd med att frigöra sin skaparkraft från traditionens bindningar. Det nya pekade mot det okända. I försöken att fånga det i ord och bilder slogs en tillfällig bro över klyftan mellan kulturerna, den humanistiska och
naturvetenskapliga, där pionjärernas vägar korsade varandra.

Universums synliga materia består i huvudsak av protoner, neutroner
och elektroner. Materien har även syskonpartiklar – antimateria. I
dagens universum finns nästan ingen antimateria kvar, men vid Big Bang fanns lika stor andel materia och anti-materia som i mötet med
varandra båda förintades. Kvar blev en liten materierest –
byggstenarna till dagens stjärnor, planeter och biologiskt liv. Vad
som hände med antimaterien är en av fysikens stora olösta frågor. Men
fysik väcker också existentiella frågeställningar som snarare är
filosofiska och teologiska till sin karaktär. Föreläsningen
handlar om symmetrier, symmetribrott, finjustering, vår jakt efter skönhet och fysikers, filosofers och teologers bidrag till att ge svar på de eviga frågorna.

Enligt modern astronomi och astrofysik har vi människor vårt ursprung i stjärnor som föds och dör, och deras kärnfysikaliska processer. Hur hänger det här samman med Big Bang, och vad kan astronomin säga om julevangeliets Betlehemsstjärna?

Martin Sahlén är docent och forskare i astronomi med inriktning mot astrofysik vid Uppsala universitet. Hans forskning fokuserar på förståelsen av universums storskaliga struktur, och dess samband med astrofysik och fundamental fysik. Bl a studerar han hur observationer av de första galaxerna efter Big Bang kan ge oss ny kunskap om mörk materia och mörk energi. Han leder också distanskursen ”Tre synsätt på kosmologi: fysik, filosofi och religion”.

Vad betyder helighet och hädelse? Innebörden har skiftat under olika århundraden och platser. I sin bok Blasphemy: A Very Short Introduction pekar Yvonne Sherwood på en 180-grader omsvängning ”från fördömandet av blasfemi till idén att friheten att häda definierar fria samhällen”. Om blasfemi tidigare tolkades som ett grovt missbruk av människans frihet, blir det under upplysningstidens senare skede en symbol för individens fri- och rättigheter att just kunna inte bara ifrågasätta utan även häda såväl Gud som religionens företrädare. Vördnaden för det heliga i klassisk religiös mening har fått ge vika för två andra värden högre upp i hierarkin: yttrandefriheten och demokratin. Föredraget behandlar den teologiska frågan om att häda Gud och frågan om det går att finna en balans mellan den enskilda individens yttrandefrihet och ett legitimt behov av respekt som en religiös gemenskap kan kräva.

Astronomen Nils Celsius doktorsavhandling “Astronomins grundläggande principer” lades fram 1679 vid Uppsala universitet, men disputationen stoppades efter en infekterad process där den teologiska fakultetens representanter motsatte sig Celsius argument för den heliocentriska världsbilden baserade på astronomiska observationer. Celsius avhandling har nu för första gången översatts till svenska från latinet, och publicerats tillsammans med en vetenskapshistorisk och filosofisk kommentar av Erik B. Karlsson och Eric Stempels i boken “Nils Celsius, kyrkan och naturvetenskapen” (Fri Tanke, 2020).
Efter en inledande presentation av bokens centrala teman följer en respons och ett samtal kring den historiska kontexten, boken och frågor om vetenskap-religion-kyrka-akademi-samhälle mellan Eric Stempels och Per Landgren.

Denna kvälls föredrag gav bakgrund till postsovjetisk rysk ideologi och religion i syfte att presentera ett perspektiv på Rysslands illegala anfallskrig mot Ukraina 2022. Föredraget baserades på den öppna forskning som Pär Gustafsson och hans kollegor bedriver på FOI. Särskilt fokuserades på det ideologiserade och militariserade begreppet “andlighet”, duchovnost på ryska, och dess roll för ryssarnas syn på stridsmoral, det vill säga, truppernas entusiasm inför uppgiften. En poäng som fördes fram under föredraget var att ryssarna riskerar att bedra sig själva med hjälp av otympliga teorier om stridsmoral.

I denna föreläsning analyserade Christoffer Skogholt kritiskt Richard Dawkins “Den själviska genen”, och argumenterade för att evolutionen är kompatibel med framväxten av en förmåga till osjälvisk kärlek. Vissa evolutionsbiologer har hävdat att evolutionen är en process som bara kan främja själviskhet; den mest kände förespråkaren för detta synsätt är Richard Dawkins (född 1941). De flesta samtida kristna teologer vill bejaka både att människan är Guds avbild och har tillkommit genom en evolutionär process. Centralt i föreställningen om människan som Guds avbild är att hon har en förmåga att älska: att bry sig om andra för deras egen skull och inte bara för sin egen skull.

I det sekulariserade och mångkulturella samhället tycks de gemensamma referensramarna för religiösa begrepp, traditioner och praktiker bli färre och grundare. Vad innebär det för möjligheterna att förstå och kommunicera om vad religion och tro är, vad deras roll är i enskilda liv och i samhället, och vilka anspråk de har? Hur påverkas trons innehåll av ett “sekulariserat” språkbruk för att beskriva religion? Hur kan olika föreställningsvärldar mötas konstruktivt och med integritet?

Författaren Alva Dahl väckte uppmärksamhet med Gunnel Vallquist-biografin “Slå rot i förvandlingen” 2021. Hon berättar om Vallquist – författare, översättare av Proust och akademiledamot – och hennes liv som intellektuell och kristen i 1900-talets Sverige och Europa. Dessutom om hur skrivandet påverkade Alva Dahl själv.