Texten är en reflektion efter föredraget Kristen tro och evolution: måste man välja? från 2 november 2020. Hela föredraget finns att se på Kristen i akademins YouTube-kanal här.
Kvällens föredrag i Katedralkaféet handlade om kristen tro och evolutionen: måste man välja? Talare var Maria Gunther som är Dagens Nyheters vetenskapsredaktör. Gunther har doktorerat i partikelfysik och är dessutom utbildad journalist. Hon har bland annat skrivit boken Big Bang eller varde ljus? Föredraget sändes även över internet.
Gunther växte upp i Örebro i Svenska Missionsförbundet (kallat Svenska Missionskyrkan sedan 2003). På lördagskvällarna samlades ungdomarna i någon av frikyrkorna och umgicks. Det var öppna dörrar och fin samvaro. I tonåren blev hon kreationist.
Det finns olika varianter av kreationism. Alla har det gemensamt att man avfärdar evolutionen. Den mest extrema formen är ung-jords-varianten i vilken man hävdar att jorden är ca 6000 år gammal, en ålder som sägs vara baserad på antalet generationer som nämns i Bibeln från det att Gud skapade världen. Bibelns skapelseberättelser tolkas här bokstavligt, att Gud skapade världen på sex dagar och vilade på den sjunde dagen. Dag och natt skapades före solen och jorden frambringade även gröna växter innan solen skapats. En form av ”kreationism-light” är intelligent design som uppkom i USA som svar på att Högsta domstolen där förbjöd undervisning av kreationism i skolor, eftersom det ansågs att ta ställning för en viss religion vilket inte konstitutionen tillät.
Men varför blir man egentligen kreationist? I den formen som Gunther mötte kreationism menade man att det finns goda naturvetenskapliga skäl för att världens tillblivelse såsom den beskrivs i Bibeln är sann. Gunther litade på vad man sade; det var människor hon såg upp till. Och varför skulle de ljuga? — kristna ska ju inte ljuga.
Gunther menar att problemet som man inom kreationism vill lösa på sitt sätt är uppkomsten av ondska och död. Bibelns skapelseberättelse kan tolkas som att ondska och död uppkommer på grund av människans synd. Naturvetenskapen lär oss dock att död funnits på jorden åtminstone sedan varelser förökat sig sexuellt, det vill säga långt innan det fanns människor.
Det kan vara svårt för utomstående att förstå vad naturvetenskap handlar om och vad forskning innebär. Naturvetenskap är en form av metod, understryker Gunther. Det gäller systematiska observationer och experiment i den värld vi befinner oss samt modellbygge, och ömsesidig växelverkan dem emellan. Resultaten ska i princip vara eller kunna bli användbara till att göra förutsägelser som går att pröva och även för att knyta ihop till synes olika fenomen. Att se efter i världen och att använda sitt förstånd är centralt. Men hur skulle man kunna pröva en teori om livets utveckling? Detta går ju inte att upprepa under kontrollerade former i ett laboratorium. Men det går att komma långt. Om allt utvecklats från ett gemensamt ursprung bör exempelvis tidiga arter vara enklare medan mer komplexa arter kommer senare. Förståelse bygger på det som kan observeras.
Vilka är då kreationisterna? I Sverige är de huvudsakligen organiserade i Föreningen Genesis. Men varför ska vi som inte är kreationister alls bry oss om detta? Gunther pekar på att föreningen verkar för att få in kreationism i skolundervisningen. Enligt Föreningen Genesis stadgar §3, Moment 3: ”Föreningen skall också verka för att alternativet skapelse som förklaring till tillvaron skall få komma till tals i skola och samhälle.”
Det som idag får plats i läroböcker har det efter lång tid blivit vetenskaplig konsensus om. Innan så sker har det skett flera olika studier och upprepningar av flera forskargrupper som fått resultat som pekar åt samma håll. Kreationister vill kortsluta denna kedja, dessa krav på metodiskt arbete att förstå det som världen, dvs. skapelsen, själv visar.
Gunther var nästan färdig doktor i partikelfysik innan hon övergav kreationismen. Hon hade inte haft anledning att tvivla på det hon lärt sig som ung, men hon utmanades av kollegor som berättade om den rika väv evolutionsforskningen klarlagt. Det var smärtsamt att inse att folk som hon sett upp till och litat på varit okunniga eller kanske ljugit. Hennes mödosamma resa ledde bland annat till att hon skrev boken Big Bang eller varde ljus?. Avslutningsvis betonar Gunther att hon varken är teolog eller biolog, dock naturvetare. Hon tipsar om cellbiologen och katoliken Kenneth R. Millers bok Hitta Darwins Gud.
Jag påminns om det dubbla kärleksbudet. När Jesus tillfrågas om det viktigaste budet svarar han: ”Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och med hela din själ och med hela din kraft och med hela ditt förstånd, och din nästa som dig själv.” (Lukasevangeliet 10:27). Jesus upprepar här bud som Mose fick från Gud (Tredje Moseboken 19:18). Och Jesus lägger till att vi ska älska Gud även med hela vårt förstånd. Att han gör detta tillägg ser jag som att förståndet är centralt inom kristendomen.Jag tänker även på psykologen Rollo May som i sin bok Modet att skapa menar att skapelseberättelsens yttre händelser beskriver en inre process, nämligen medvetandets gryning. Adam och Eva blir efter att ha ätit av frukten från trädet som ger kunskap om gott och ont medvetna och upptäcker sig vara nakna. Självmedvetenhet innebär också medvetenhet om den egna förestående döden; vore vi inte medvetna funnes ingen död för oss. Till detta kommer att vi endast som medvetna kan välja mellan gott och ont. Dag Hammarskjöld skriver i Vägmärken: ”Först i människan har den skapande utvecklingen nått den punkt där verkligheten möter sig själv i dom och val. Utanför människan är den varken ond eller god.” Självmedvetenhet rör både gott och ont, samt den egna förestående döden. Vår förståelse av Bibeln och vetenskap kan berika varandra.
Thomas Leyser