Evenemang

Psykologin som vetenskap innehåller många försök att förklara och observera religion, religiösa människor, religiös praxis och den upplevda relationen till Gud. Andreas Frick, docent och forskare i psykologi och Camilla von Below, forskare och psykolog introducerar en del av dessa, liksom hur klinisk psykologi och psykoterapi förhållit sig till religion som fenomen och troende människor.

"Gud är död" förkunnade filosofen Friedrich Nietzsche i slutet av 1800-talet med skräckblandad förtjusning.

Under 1900-talet följde sociologerna i Nietzsches spår och förutspådde religionernas död: moderniteten var en jordmån i vilken religionen inte ansågs kunna växa eller överleva, annat än möjligen i små isolerade enklaver.

En av förespråkarna för denna sociologiska "sekulariseringstes" var den tyske samhällsfilosofen Jürgen Habermas. Men för ett par decennier sedan insåg Habermas och många andra sociologer att tesen inte stämde.

I detta föredrag kommer Joel Halldorf, docent i kyrkohistoria vid Uppsala Universitet, diskutera vad post-sekularitet är och hur den kan och har gestaltats i Sverige utifrån sin senaste bok "Gud: Återkomsten".

Förhållandet mellan den naturvetenskapliga beskrivningen av världen och den kristna trons anspråk att världen är skapad av och lever i en relation till Gud är ett spännande och komplext område.

För den som vill söka sig vidare från de svartvita perspektiven hos de som menar att man måste välja antingen naturvetenskap eller religion öppnar sig intressanta perspektiv där både naturvetenskap och teologi kan bidra till en helhetstolkning av tillvaron.

I detta föredrag kommer Ulf Jonsson diskutera hur man kan integrera naturvetenskapen i en större teologisk världsbild.